fredag 12 september 2008

Ett steg i fel riktning.

Igår var en mycket spektakulär dag som inledes med måleri och avslutades med glömska. Däremellan lagades det äkta bolognese och det avnjöts viner. Det blev dock problem med bloggens trovärdighet lite senare, då vi gav oss ut i den Tjeckiska förorten och träffade en jätteliten kines med en klocka som var lika stor som hans mycket lilla pannben. Det blev en blixtsnabb affär.


Minus 800 :- SEK.

Jag väljer att låtsats som ingenting och spelar barnlös, för att snart gå till slaktaren och köpa halal-lamm. Ikväll bjuds det nämligen på couscous med lamm. Välkommen! Bääääh.

onsdag 10 september 2008

Första natten, första hungern.

Jag är alltid på flygplatsen i god tid numera. Jag är där i tid för att slippa svetten. Igår var jag där mer än två timmar innan planet skulle lyfta. Planet var dock försenat två timmar så jag hade goda 4! timmar att slå ihjäl på Arlanda flygplats. Det började spännande. Jag fick en voucher på 75 kronor p.g.a förseningen, något som glatt välkommnades i sann projektanda. Det som var spännande var att man kunde välja mellan McDonalds eller ett ställe som hette Café och Grill. Jag sökte runt alla terminaler ink. Sky City efter Café och Grill, som i mitt huvud hade blivit en wok av Shangri-La och Eldorado. Café och Grill gick dock inte att finna. Jag gav tillslut upp och gick till informationen i inrikeshallen och fick vägledning. Det visade sig, otroligt nog, att stället låg ovanpå allting, likt hatten på en semla. Det var vanlig fågel och jag som bara hade gått runt mittemellan. Jag tog rulltrappan upp till det lilla mesredet, lärkboet, örnnästet eller i vanlig torr folkmun - Café och Bar. Väl uppe på stället var det tomt på folk förrutom den arbetslösa serveringspersonalen som bjöd upp likt en fruktsallad i olika färglada nationaliteter. Jag tog ett fast tag om en ljummen Karhu för 68 kronor och efter att få visa leg. och lämnat vouchern tog jag mig ett ensligt bord.





Jag satt och sög på min öl samtidigt som jag peppade Tjeckien med en analvåffla från förr. Det var först efter tredje ölen, efter toalettbesöket, jag insåg att allt som visades på min laptop speglades i fönsterglaset bakom mig. Jag hade bjudit barn och handikappade på rövporr. Helt utan att fråga. Det började bli dags för att flyga, inget speciellt hände. Förrutom jag drack väldigt god öl och Glenfiddish.





Det var väl ungefär nu jag började fundera på vad grejen är med alkohol och djur. Jag är trött på att dricka björn, ren och fasan. Jag vill inte ha mera gås eller hjort. Jag vill ha något som jag bryr mig om, något som känns. Låt mig korka upp en Belgisk pedofil, låt mig svepa en sexa bostadspolitik eller stilla njuta av ett hakkors on the rocks.




Jag landade tillslut och det stod en liten skelögd Tjeck och väntade med en vanlig "Christian Saldert" lapp i handen. Jag lät honom aldrig röra mina målardukar, hans korta grova banjofingrar fick aldrig ens chansen. Jag förde in mina dukar i hans baklucka med ömt smek, men samtidigt med en slags känslomässig vördnad för den västerländska konsten. Väl inne i bilen fanns det enligt beställning två kalla Urquell som knäcktes på rot. Jag kom tillslut fram och tackade chauffören genom att skaka hans lilla kolrot till hand, han såg otroligt glad och nöjd ut. Det kan inte vara varje dag en vanlig man som han får kuska runt med en av världens bästa konstnärer.


Väl inne i lägenheten bjöds det på buffé, fortfarande ingen fast föda dock. Jag kände hur min andedräkt blev sämre och sämre, snart skulle den vara nästan som senapsgas. Vi gick därefter till en bar som var tom. Där blev jag bjuden på öl, samtidigt som jag och mina vänner försökte samtala. Det gick inget vidare så vi gick hem, via en dygnet runt öppet Indier, där vi handlade varsin öl och jag gick loss på en jävla smörgås. Det var den godaste jävla smörgås jag har ätit. Det var ett jävla geni som hade komponerat den. Den var Balkan, den var klezmer, baguetten var som en stor monumental hyllning till mänskligheten och penisen. Den var gjuten i min mun.


Innehåll?


Bröd, bra bröd.


Paprika cream cheese, kvinnosmör


Tre sorters färsk paprika, Balkan-style.


Mortadella


Chorizo, Spansk-style.


Sallat, Vanlig sallad alltså, fast med roligare namn. Typ som Peter Wallenberg.


Jag åt den jävla smörgåsen som om jag bar mitt barn igenom öknen och mitt barn var den sista droppen vatten. Någonsin.

Så nu sitter jag här och längtar efter mycket, men inser att idag blir det ingen jävla smörgås, utan chipslåda. Fast det lutar faktiskt åt en lammgryta med couscous. Chipslådan kommer med lågkonjekturen. Än talas det nämligen inte finska i Prag. Här Skinner solen och jag har massa pengar kvar.

måndag 8 september 2008

Förberedelser.

Jag planerar nu min månad i minsta detalj. Jag åker till Prag imorgon kväll. Jag har pluggat en mängd olika recept och har planerat i stort sätt hela första veckans alla måltider. Det har alltid varit mycket snick-snack från min sida om chipslådan och nu är det äntligen tänkt att det ska bli av. Denna bomb av dålig smak, detta sköte av kalorier, denna totala brist på kulinarsikt ansvar i egenskap av en helt vanlig arbetargratäng. Auguste Escoffier vrider sig varv efter varv i sin grav. Tore Wretman har redan börjat gräva sig igenom kistan och crawlar rätt ner mot jordens kärna.




Recept på vanlig chipslåda:



Portioner: 3-4 port


Tillagningstid: 15-20 min


Ingredienser:


200 g chips


500 g fläskfile


1 brk svamp


3 dl grädde


3 dl mjölkmjöl


3 tomaterriven ost


Tillagning:




1. Bryn filen i tunna skivor. Salta och peppra.


2. Lägg sedan filen i botten på en ugnsfast form.


3. Bryn svampen och lägg den över filen.


4. Häll påsen med chips över.


5. Vispa en redning bestående av mjölk, grädde och mjöl.


6. Häll redningen över filen och svampen.


7. Skiva tomater och lägg över.


8. Strö över riven ost.


9. Sätt in formen i ugnen 200-250 grader i 15-20 min.




Det ska bli mycket intressant och undersöka det Tjeckiska utbudet av potatischips. Jag vet sedan tidigare att det finns en hel del intressanta sorter, men ingen som jag direkt känner lust att blanda med en halv liter gräddmjölk ( I visa recept en hel liter grädde ). Det finns ju en hel rad paprika varianter och det kanske skulle funka. En chipslåda som doftar lite av Balkan, kanske byta ut grädden mot smetana....Nej, jag känner att redan börjar glida ifrån orginallådan från bruksorten. Det är inte ok. Kanske måste jag gå så långt som att ta med mig en påse grillchips som handbagage. Stor chans att man blir uppgraderad.




Lådans ursprung kan ju diskuteras, men jag tycker att det är ganska uppenbart att det är Finländarnas fel. Länge har man hört talas om den fullkomligt sinnesjuka mat dom håller på med där borta. Det gick så långt att t.o.m Chirac och Berlusconi vädjade till hela den Finska befolkningen att bara sluta laga mat, då man ibland måste inse sina egna, enorma begränsningar. Jag citerar en mycket populär Finsk journalist:




" I somras kunde vi läsa i de flesta tidningar hur Jacques Chirac och Silvio Berlusconi offentligt förolämpade den finska maten. Kvällstidningen Iltalehti hade rubriken "Rösta vem av dem som är den största fårskallen" på en av löpsedlarna och det hela blev i princip en matfajt. "


Finnarna gör det igen. Dom får helt enkelt inte till det. En fårskalle i kulinariska sammanhang är ju en mycket populär och välspridd rätt, t.e.x alla Fransmänn, Engelsmän, Islänningar och en och annan Turk älskar en lyxig fårskalle efter en hård dags arbete.




"Ask your butcher for a whole sheep's head scraped clean of wool. At home clean it some more to get rid of all the wool, use hubby's razor! J Scrape the inside of the ears with a sharp knife to clean them properly. Open the mouth and rinse the inside properly, let the water run out the throat.
Fill a bucket full of water and place a handful of salt in, stir to dissolve. Place the head in the water and ensure that it's completely covered. Soak for an hour, then remove from water and rinse, then dry the head with paper towels.
Put some salt in the mouth and salt the whole head on the outside as well. Wrap tin foil around the ears to stop them from burning. Place the head in the oven in your baking saucepan at 120 degrees C. Leave in the oven for a good few hours, overnight if necessary. A bit of water will ensure that the meat will not dry out.
Now you have to have someone with whom to share the sheep's head. And it can't just be anybody, it must be someone that you love, someone who will not freak if the head appears on the table with a mouth full of grinning teeth, because eating a sheep's head is an intimate affair……
You and your loved one sit down with the head between you. He has the knife. First he cuts off a piece of lip and eats it, then he cuts off another piece and gives it to her. Then he cuts a piece of cheek off and eats it, then cuts a piece of cheek off and shares it with you. The dog gets the nose. And so you work your way through the whole head. An eye for an eye and a cheek for a cheek, and don’t forget the ears, it's nice as they crunch as you eat them.
But it's when you get to the brain that your love is really tested, because a sheep has a small brain and it has to be shared. And only one tongue and that has to be shared as well!
Never, ever prepare a sheep's head if you are not sure of your love!!"

Jag kommer nog inte gå så långt som att laga till fårskalle, eftersom min mormor är från Finland. Därför lagar jag bara vanlig Svensk chipslåda. Absolut inget annat.