Första natten, första hungern.

Jag är alltid på flygplatsen i god tid numera. Jag är där i tid för att slippa svetten. Igår var jag där mer än två timmar innan planet skulle lyfta. Planet var dock försenat två timmar så jag hade goda 4! timmar att slå ihjäl på Arlanda flygplats. Det började spännande. Jag fick en voucher på 75 kronor p.g.a förseningen, något som glatt välkommnades i sann projektanda. Det som var spännande var att man kunde välja mellan McDonalds eller ett ställe som hette Café och Grill. Jag sökte runt alla terminaler ink. Sky City efter Café och Grill, som i mitt huvud hade blivit en wok av Shangri-La och Eldorado. Café och Grill gick dock inte att finna. Jag gav tillslut upp och gick till informationen i inrikeshallen och fick vägledning. Det visade sig, otroligt nog, att stället låg ovanpå allting, likt hatten på en semla. Det var vanlig fågel och jag som bara hade gått runt mittemellan. Jag tog rulltrappan upp till det lilla mesredet, lärkboet, örnnästet eller i vanlig torr folkmun - Café och Bar. Väl uppe på stället var det tomt på folk förrutom den arbetslösa serveringspersonalen som bjöd upp likt en fruktsallad i olika färglada nationaliteter. Jag tog ett fast tag om en ljummen Karhu för 68 kronor och efter att få visa leg. och lämnat vouchern tog jag mig ett ensligt bord.

Jag satt och sög på min öl samtidigt som jag peppade Tjeckien med en analvåffla från förr. Det var först efter tredje ölen, efter toalettbesöket, jag insåg att allt som visades på min laptop speglades i fönsterglaset bakom mig. Jag hade bjudit barn och handikappade på rövporr. Helt utan att fråga. Det började bli dags för att flyga, inget speciellt hände. Förrutom jag drack väldigt god öl och Glenfiddish.

Det var väl ungefär nu jag började fundera på vad grejen är med alkohol och djur. Jag är trött på att dricka björn, ren och fasan. Jag vill inte ha mera gås eller hjort. Jag vill ha något som jag bryr mig om, något som känns. Låt mig korka upp en Belgisk pedofil, låt mig svepa en sexa bostadspolitik eller stilla njuta av ett hakkors on the rocks.

Jag landade tillslut och det stod en liten skelögd Tjeck och väntade med en vanlig "Christian Saldert" lapp i handen. Jag lät honom aldrig röra mina målardukar, hans korta grova banjofingrar fick aldrig ens chansen. Jag förde in mina dukar i hans baklucka med ömt smek, men samtidigt med en slags känslomässig vördnad för den västerländska konsten. Väl inne i bilen fanns det enligt beställning två kalla Urquell som knäcktes på rot. Jag kom tillslut fram och tackade chauffören genom att skaka hans lilla kolrot till hand, han såg otroligt glad och nöjd ut. Det kan inte vara varje dag en vanlig man som han får kuska runt med en av världens bästa konstnärer.

Väl inne i lägenheten bjöds det på buffé, fortfarande ingen fast föda dock. Jag kände hur min andedräkt blev sämre och sämre, snart skulle den vara nästan som senapsgas. Vi gick därefter till en bar som var tom. Där blev jag bjuden på öl, samtidigt som jag och mina vänner försökte samtala. Det gick inget vidare så vi gick hem, via en dygnet runt öppet Indier, där vi handlade varsin öl och jag gick loss på en jävla smörgås. Det var den godaste jävla smörgås jag har ätit. Det var ett jävla geni som hade komponerat den. Den var Balkan, den var klezmer, baguetten var som en stor monumental hyllning till mänskligheten och penisen. Den var gjuten i min mun.

Innehåll?

Bröd, bra bröd.

Paprika cream cheese, kvinnosmör

Tre sorters färsk paprika, Balkan-style.

Mortadella

Chorizo, Spansk-style.

Sallat, Vanlig sallad alltså, fast med roligare namn. Typ som Peter Wallenberg.

Jag åt den jävla smörgåsen som om jag bar mitt barn igenom öknen och mitt barn var den sista droppen vatten. Någonsin.

Så nu sitter jag här och längtar efter mycket, men inser att idag blir det ingen jävla smörgås, utan chipslåda. Fast det lutar faktiskt åt en lammgryta med couscous. Chipslådan kommer med lågkonjekturen. Än talas det nämligen inte finska i Prag. Här Skinner solen och jag har massa pengar kvar.